Det medvetna

Det medvetna sinnet

 

Trots att det medvetna sinnet är vårat svagaste sinne sätter vi människor ofta väldigt stor tilltro till det. Detta trots att det är väldigt trögt, det kommer alltid lite för sent och det ska alltid lägga näsan i blöt. Uppskattningsvis står det medvetna sinnet för ca 5 % av vår dagliga aktivitet. Det håller reda på våra vardagliga sysslor som namnen på människor omkring oss, telefonnummer, vårt arbete osv. Och när en information inte är intressant för oss längre så läggs den undan, förträngs och glöms bort av det medvetna sinnet. Man kan därmed jämföra det medvetna sinnet med ramminnet på en dator som är väldigt litet i förhållande till hårddisken. Precis som ramminnet är datorns arbetsminne är det medvetna sinnet människans arbetsminne. 

 

Det medvetna sinnet är inte medfött utan inlärt. Man menar att vi inte har någon medveten inlärning förrän runt 5-6 års ålder. Perioden innan kan jämföras med en nedladdningsperiod. Ett exempel på det här är babysim. Ett spädbarn kan hantera att vara i vatten och visar ingen rädsla för det. Det har ju legat i fostervatten så länge det kan minnas. Ett större barn visar däremot ofta rädsla och osäkerhet för vatten innan det har lärt sig att simma. Vad kom då rädslan ifrån? Från föräldrarna som i sin omsorg om barnent berättat för det att vatten är farligt! Under nedladdningsperioden tar barnet över sina föräldrars sanningar. Ett barn köper de sanningarna rakt av eftersom föräldrarna är deras trygghet. Det är alltså inte en slump att barn blir lika sina föräldrar.

 

Det medvetna sinnet har fyra sätt att bearbeta information: vilja, fantasi, rationalitet och analys. Varken mer eller mindre än så!

 

Viljan

Du har säkert hört uttrycket att viljan kan försätta berg. Hade det varit sant hade människor lyckats i betydligt större utsträckning än vad de faktiskt gör. För viljan i sig själv är ganska kraftlös, den får sin kraft och styrka ur fantasin. För att vilja ska fungera som drivkraft måste det finnas en attraktiv anldening för att den ska bli stark.

 

Fantasin

Fantasi är en känslomässig upplevelse. Ett exempel på det är att upplevelsen i en dröm kan vara så stark att den sätter vår vilja ur spel. Ett annat exempel är mörkrädsla. Den påverkar ditt nervsystem så att du t ex börjar svettas, får snabbare puls och blir torr i munnen. De här reaktionerna kan du inte medvetet stoppa. Och hur mycket du än försöker förklara för dig själv att det inte finns någon logik i rädslan så kommer inte känslan att försvinna förrän du tänder lampan eller kommer in i tryggheten. När du har en upplevelse så reagerar också ditt undermedvetna sinne på det sätt det tror att det ska, oavsett om upplevelsen är sann eller inte. 

 

Det rationella

Det ligger i människans natur att vilja ge allt en rationell förklaring. När vi inte kan göra det blir vi nervösa. Tyvärr är våra rationella förklaringar näsatn alltid felaktiga. Fråga t ex en person varför den röker. Det är sannolikt att du får en förklaring som handlar om att det har en lugnande effekt eller att det ger möjligheter till att ta en paus. Men det är också högst sannolikt så att det inte var på grund av dessa rationella förklaringar som personen började röka. Våra rationella förklaringar är en grund till det mesta vi gör och det avspeglar sig också hur vi ser på människor som handlar på irrationella grunder. 

 

Det analytiska

Människan har också en tendens att vilja analysera allt och vi är obenägna att göra något som vi inte kan förutse resultatet av. Men när vi analyserar använder vi oss av tidigare kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av gammal kunksap och erfarenhet kan vi inte lösa nya situationer. Det förstår dock inte vårt medvetna sinne eftersom det är både trögt och långsamt. Vi kan helt enkelt bara använda vårt medvetna sinne till att utföra våra vardagssysslor. Det som är nytt känns skrämmande eftersom vi vet vad vi har, men inte vad vi får. 

Logiken kan ta dig från punk A till punkt B,

fantasin kan ta dig hur långt som helst!

Albert Einstein